Notice: Function _load_textdomain_just_in_time was called incorrectly. Translation loading for the kiwi-social-share domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6114 Notice: Function _load_textdomain_just_in_time was called incorrectly. Translation loading for the jetpack domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6114 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893 {"id":4829,"date":"2021-07-29T21:32:46","date_gmt":"2021-07-29T19:32:46","guid":{"rendered":"https:\/\/www.unicornis.se\/?p=4829"},"modified":"2021-07-29T23:52:22","modified_gmt":"2021-07-29T21:52:22","slug":"forsta-tecknen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.unicornis.se\/2021\/07\/29\/forsta-tecknen\/","title":{"rendered":"F\u00f6rsta tecknen"},"content":{"rendered":"\n

D\u00e5 det finns en del nya l\u00e4sare p\u00e5 bloggen och jag har f\u00e5tt fr\u00e5gor om vad det var som gjorde att jag misst\u00e4nkte att Matheo var autistisk. D\u00e4rf\u00f6r t\u00e4nkte jag skriva ett inl\u00e4gg om det. Matheo var ett efterl\u00e4ngtat barn. Jag och Alejandro hade varit tillsammans i fem \u00e5r innan jag blev gravid. B\u00e4gge hade tagit examen fr\u00e5n v\u00e5ra respektive utbildningar och vi visste att vi ville leva tillsammans och hade b\u00f6rjat leta hus. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5klart hade man ju h\u00f6rt att det d\u00e4r med att bli gravida kan dr\u00f6ja. Det gjorde det inte f\u00f6r oss, redan f\u00f6rsta m\u00e5naden stod jag f\u00f6rv\u00e5nad p\u00e5 mitt d\u00e5varande jobbs lilla toalett med ett pluss p\u00e5 stickan. Vi blev \u00f6verlyckliga och veckan d\u00e4refter skrev vi kontrakt p\u00e5 radhuset vi k\u00f6pt. Livet lekte och graviditeten f\u00f6rl\u00f6pte i en v\u00e4ldig fart. Jag m\u00e5dde of\u00f6rsk\u00e4mt bra under hela tiden. F\u00f6rlossningen gick \u00e4ven den bra. Han hade br\u00e5ttom till v\u00e4rlden och f\u00f6ddes inte l\u00e5ngt efter att vi kommit in till BB. Fr\u00e5nsett att han var r\u00e4tt tilltufsad och svullen efter f\u00f6rlossningen och kanske inte precis den vackraste varelsen jag sett s\u00e5 var k\u00e4rleken villkorsl\u00f6s fr\u00e5n allra f\u00f6rsta stund n\u00e4r han kom upp p\u00e5 mitt br\u00f6st. Han hade fem fingrar och fem t\u00e5r och var ett \u201dfriskt\u201d barn. <\/p>\n\n\n\n

Matheo var ett lugnt och f\u00f6rn\u00f6jt sp\u00e4dbarn. Jag ammade honom och han \u00e5t och sov som han skulle. Han \u00e4lskade n\u00e4rhet och ville g\u00e4rna vara n\u00e4ra, han skrek s\u00e4llan. \u201dVar det inte sv\u00e5rare \u00e4n s\u00e5h\u00e4r att ha barn?\u201d Det var det b\u00e4sta \u00e5ret i mitt liv och det blev dags f\u00f6r mig att b\u00f6rja jobba igen och l\u00e4mna \u00f6ver stafettpinnen till Alejandro som skulle vara hemma med Matheo i ett halv\u00e5r innan han skulle b\u00f6rja f\u00f6rskolan. <\/p>\n\n\n\n

Innan f\u00f6rskole starten planerade vi en resa till Chile, min mans hemland. I samband med det stod det klart att jag var gravid igen. Det var \u00e4ven dags f\u00f6r 18-m\u00e5naders kontroll p\u00e5 BVC. I inl\u00e4gget \u201dAutismresan\u201d 6\/6 2017 kan ni l\u00e4sa mer om f\u00f6rloppet och om mina k\u00e4nslor kring denna sv\u00e5ra tid. V\u00e5r BVC- sk\u00f6terska hade precis avslutat sin tj\u00e4nst f\u00f6r nya utmaningar och den nya allvarsamma sk\u00f6terskan anm\u00e4rkte att Matheo endast sa ett ord men inflikade att det s\u00e4kert inte var n\u00e5gon fara och att vi skulle ses om ett \u00e5r p\u00e5 2,5 \u00e5rs-kontrollen. Sk\u00f6terskans ord ekade i mitt huvud. Samma kv\u00e4ll googlade jag \u201cN\u00e4r b\u00f6rjar barn prata\u201d. Jag fick tusentals tr\u00e4ffar inom \u00e4mnet och b\u00f6rjade l\u00e4sa. Flera tr\u00e4ffar visade sig handla om autism. Det kn\u00f6t sig i magen n\u00e4r jag pl\u00f6jde igenom artikel efter artikel om autism. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5naden i Chile medan de andra firade landets nationaldag spenderade jag med fl\u00f6dande hormoner\u00a0till\u00a0stor del\u00a0i s\u00e4ngen. Jag l\u00e4ste och l\u00e4ste och\u00a0observerade varje steg Matheo tog och analyserade hans beteende. Jag pendlade mellan hopp och f\u00f6rtvivlan, ena sekunden var jag s\u00e4ker p\u00e5 att han var fullt \u201cnormal\u201d f\u00f6r att kort d\u00e4refter vara \u00f6vertygad om att han var autistisk. Autism klingade illa i \u00f6ronen och smakade d\u00e5ligt p\u00e5 l\u00e4pparna. Jag, drottningen av utmaningar arbetade mer \u00e4n g\u00e4rna professionellt med dessa \u201cproblembarn\u201d, min son d\u00e4remot hade ingenting med det att g\u00f6ra. Han l\u00e5g f\u00f6re alla ungar jag k\u00e4nde g\u00e4llande den motoriska utvecklingen, han kr\u00f6p vid knappt fem m\u00e5naders \u00e5lder. Han var\u00a0s\u00e5pass f\u00f6re milstolparna\u00a0att jag minns att jag avinstallerade appen jag hade om \u201cbarns utveckling\u201d p\u00e5 min telefon, den st\u00e4mde ju \u00e4nd\u00e5 aldrig! Jag var stolt som en tupp, s\u00e5 som bara en mamma kan vara. Mitt barn var h\u00f6jden av perfektionism.<\/p>\n\n\n\n

Det jag observerade som fick mig att misst\u00e4nka att han var autistisk var f\u00f6rutom att talet inte hade kommit ig\u00e5ng \u00e4ven att han inte verkade f\u00f6rst\u00e5 n\u00e4r vi pratade med honom. Han lyssnade inte heller alltid p\u00e5 tilltal, tex n\u00e4r man sa hans namn. Ibland reagerande han inte ens n\u00e4r man kom in i rummet trots att vi h\u00f6jde r\u00f6sten f\u00f6r att p\u00e5kalla hans uppm\u00e4rksamhet. Han var sv\u00e5r att n\u00e5 och gav oss egentligen bara \u00f6gonkontakt n\u00e4r vi kittlade och busade med honom. Han f\u00f6ljde inte heller uppmaningar s\u00e5som att h\u00e4mta f\u00f6rem\u00e5l man bad om. Han kompenserade inte heller spr\u00e5ket med gester. Han pekade inte. N\u00e4r vi tex pekade p\u00e5 n\u00e5got djur p\u00e5 4-H g\u00e5rden d\u00e4r vi brukade h\u00e5lla till tittade han oftast inte dit vi pekade. Om han v\u00e4l gjorde det tittade han inte tillbaka p\u00e5 oss i samf\u00f6rst\u00e5nd som sm\u00e5 barn g\u00f6r, sk delad uppm\u00e4rksamhet. Han var v\u00e4ldigt aktiv och var aldrig still. N\u00e4r jag fick upp \u00f6gonen f\u00f6r att hans lekbeteende skiljde sig fr\u00e5n andra barns var jag i princip s\u00e4ker p\u00e5 att det r\u00f6rde sig om autism. Han anv\u00e4nde inte leksaker \u201dfunktionellt\u201d han staplade och radade f\u00f6rem\u00e5l eller kategoriserade i f\u00e4rg och storlek. Ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6ra leksaksbilen snurrade han p\u00e5 hjulen och intresserade sig f\u00f6r konstruktionen.<\/p>\n\n\n\n

I Chile b\u00f6rjade v\u00e5rt tidigare n\u00f6jda barn som fann sig i det mesta visa prov p\u00e5 att han hade sv\u00e5rt f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar. Jag minns att han efter att ha sovit middag i vagnen vaknade skr\u00e4ckslagen och skrek i panik n\u00e4r vi befann oss n\u00e5gon annan stans \u00e4n d\u00e4r han hade somnat. Det var om\u00f6jligt att tr\u00f6sta honom. Hur l\u00e4nge han skrek vid dessa tillf\u00e4llena har jag lyckats f\u00f6rtr\u00e4nga. Maktl\u00f6sheten jag k\u00e4nde d\u00e4r var startskottet f\u00f6r vad jag skulle komma att brottas med fram\u00f6ver. Tur att jag d\u00e4r och d\u00e5 var lyckligt ovetandes om att den k\u00e4nslan skulle komma att bef\u00e4stas och bli konstant.<\/p>\n\n\n\n

Matheo b\u00f6rjade f\u00f6rskolan n\u00e4r vi kom tillbaka hem. Det \u00e4r en stor omst\u00e4llning f\u00f6r alla barn att l\u00e4mna f\u00f6r\u00e4ldrarna och institutionaliseras. F\u00f6r Matheo var det katastrofalt. Han klamrade sig fast vid mina ben och gr\u00e4t hysteriskt. En pedagog som varit med l\u00e4nge f\u00f6rklarade att barnen brukar lugna sig s\u00e5 snart f\u00f6r\u00e4ldrarna var utom synh\u00e5ll. Det gjorde inte Matheo. Jag minns att jag var livr\u00e4dd f\u00f6r att bli \u201dp\u00e5kommen\u201d p\u00e5 f\u00f6rskolan. Att de skulle ta mig \u00e5t sidan och bekr\u00e4fta mina farh\u00e5gor att n\u00e5got var \u201dfel\u201d p\u00e5 mitt barn. Det blev ocks\u00e5 tydligt f\u00f6r oss p\u00e5 f\u00f6rskolan att Matheo inte klarade av att andra barn skrek eller gr\u00e4t. Han blev helt f\u00f6rst\u00f6rd och h\u00f6ll f\u00f6r \u00f6ronen. Fler och fler tecken p\u00e5 hans annorlunda perception b\u00f6rjade visa sig. Han stirrade tex in i den starka solen och kisade med \u00f6gonen. Han var allt som oftast f\u00f6rsjunken i sin egen v\u00e4rld och hade en \u201dbekymrad\u201d uppsyn med f\u00e5 ansiktsuttryck. De andra barnen intresserade honom inte n\u00e4mnv\u00e4rt. Han gick ocks\u00e5 p\u00e5 t\u00e5rna och ”snurrade” runt, vilka b\u00e4gge \u00e4r vanliga tecken p\u00e5 autism. Matheo var i konstant r\u00f6relse, han kl\u00e4ttrade p\u00e5 allt och var aldrig still. Jag minns att jag skrev till kommunen g\u00e4llande en lekplats som saknade staket och faran kring en repstege d\u00e4r han kvickt som en vessla tog sig upp som ledde till ett stup. Jag tror aldrig jag fick n\u00e5got svar. I efterhand f\u00f6rstod jag att inga andra s\u00e5 pass sm\u00e5 barn v\u00e5gade g\u00e5 upp d\u00e4r. Matheo visade ingen som helst r\u00e4dsla f\u00f6r n\u00e5gonting. Han bara drog iv\u00e4g f\u00f6r att uppt\u00e4cka v\u00e4rlden. Vi gjorde ett test och g\u00f6mde oss f\u00f6r att se hans reaktion n\u00e4r han inte s\u00e5g oss. Det blev ingen reaktion. Alls. Han fortsatte bara utan att se sig om l\u00e4ngre bort fr\u00e5n oss. <\/p>\n\n\n\n

Jag fyllde i formul\u00e4ret \u201dM-Chat\u201d som \u00e4r en modifierad checklista f\u00f6r autism hos sm\u00e5barn innan han fyllt 2 \u00e5r. BVC anv\u00e4nder den som screeningverktyg p\u00e5 2,5 \u00e5rs kontrollen. Till min f\u00f6rtvivlan bockade jag av rad efter rad. Nu hade jag det svart p\u00e5 vitt! Det fanns ingen \u00e5terv\u00e4ndo. Jag kontaktade BVC och vi fick tr\u00e4ffa b\u00e5de l\u00e4kare och psykolog. F\u00f6rst fick jag inget geh\u00f6r men tillslut ledde det inte till mer \u00e4n att en remiss skrevs till h\u00f6rselv\u00e5rden f\u00f6r att kolla om han h\u00f6rde ordentligt. Jag hoppades innerligt att det skulle visa sig att hans h\u00f6rsel var nedsatt \u00e4ven om jag innerst inne visste att det inte var fallet. Ungen hade selektiv h\u00f6rsel. Han h\u00f6rde n\u00e4r man prasslade med ett papper och kom genast fram om det var intressant nog. Andra var l\u00e4ttade att han h\u00f6rde. Det var inte jag f\u00f6r jag hade f\u00f6r l\u00e4nge sedan fattat att autism \u00e4r en mycket sv\u00e5rare funktionsneds\u00e4ttning \u00e4n h\u00f6rselneds\u00e4ttning. Hemma var l\u00e4get sp\u00e4nt. Alejandro hade fortfarande inte f\u00f6rst\u00e5tt och tyckte mest att jag letade fel p\u00e5 v\u00e5r son. Jag k\u00e4nde mig fruktansv\u00e4rt ensam. Det fanns ingen som jag kunde prata med eller som f\u00f6rstod vad jag gick igenom. Sociala medier fanns visserligen men var ju inte lika utvecklade d\u00e5 som nu.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra m\u00e5nader innan Chile-resan n\u00e4r han var 15 m\u00e5nader fick han sin f\u00f6rsta feberkramp. Det \u00e4r \u00e4n i dag bland det mest skr\u00e4mmande jag varit med om. Matheo var f\u00f6rkyld och febrig och jag hade jobbat natt. N\u00e4r jag kom hem hade han blivit sl\u00f6 och l\u00e5g utslagen. Vi fick inte i honom n\u00e5gon v\u00e4tska varp\u00e5 vi best\u00e4mde oss f\u00f6r att \u00e5ka in till barnakuten. Min mamma var ocks\u00e5 med. N\u00e4r vi sitter i v\u00e4ntrummet blir han helt pl\u00f6tsligt slapp i mina armar. Han \u00e4r bl\u00e5 i ansiktet och b\u00f6rjar d\u00e4refter att krampa i hela kroppen. Mitt barn h\u00f6ll p\u00e5 att d\u00f6! Mer minns jag inte. Inte Alejandro heller. Tur att mamma var med och kunde ge oss de st\u00f6d vi inte f\u00f6rm\u00e5dde ge varandra d\u00e4r och d\u00e5. Vi fick snabb hj\u00e4lp och sjukv\u00e5rdspersonalen gav honom krampl\u00f6sande medicin samtidigt med det lugnande beskedet att det var en feberkramp. <\/p>\n\n\n\n

Matheo fick efter det stora krampanfall s\u00e5 snart han fick feber. Vi fick efter Chile remiss till barnmedicin. De bekr\u00e4ftade att de r\u00f6rde sig om feberkramper. P\u00e5 EEG hittades ingen epileptisk aktivitet. Jag var s\u00e5klart orolig \u00f6ver anfallen och hade sv\u00e5rt att h\u00e5lla mig lugn n\u00e4r de h\u00e4nde. En g\u00e5ng fick jag panik och gjorde tv\u00e4rtemot vad man ska g\u00f6ra. Jag sl\u00e4ngde in honom i duschen och spolade kallt vatten f\u00f6r att f\u00e5 honom att vakna. Jag har tappat r\u00e4kningen p\u00e5 hur m\u00e5nga g\u00e5nger vi ringde efter ambulans. Hur kan man liksom lita helt p\u00e5 att anfallet kommer att ge med sig?<\/p>\n\n\n\n

Tack och lov tog \u00f6verl\u00e4karen p\u00e5 barnmedicin min oro \u00e4ven g\u00e4llande Matheos utveckling p\u00e5 allvar d\u00e4r jag h\u00f6ggravid med lillebror bedr\u00f6vat satt och storgr\u00e4t. \u201dDet kommer att ordna sig, lilla mamma!\u201d sa hon med sin mjuka finlandssvenska st\u00e4mma och skrev remiss till Barnneuropsykiatrin (BNK) med fr\u00e5gest\u00e4llningen autism. Matheo diagnostiserades slutligen med autism i barndomen n\u00e4r han var 2 \u00e5r och 4 m\u00e5nader.
<\/p>\n\n\n\n