Notice: Function _load_textdomain_just_in_time was called incorrectly. Translation loading for the kiwi-social-share
domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init
action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6114
Notice: Function _load_textdomain_just_in_time was called incorrectly. Translation loading for the jetpack
domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init
action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6114
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
{"id":4595,"date":"2021-01-26T21:13:16","date_gmt":"2021-01-26T20:13:16","guid":{"rendered":"https:\/\/www.unicornis.se\/?p=4595"},"modified":"2021-01-26T21:16:30","modified_gmt":"2021-01-26T20:16:30","slug":"varfor-har-barn-en-nalle-eller-snuttefilt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.unicornis.se\/2021\/01\/26\/varfor-har-barn-en-nalle-eller-snuttefilt\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r har barn en nalle eller snuttefilt?"},"content":{"rendered":"\n
Har era barn en speciell nalle eller kanske en snuttefilt? Har ni n\u00e5gon g\u00e5ng funderat \u00f6ver mekanismerna bakom? Hur det kommer sig? D\u00e5 tycker jag att ni ska forts\u00e4tta att l\u00e4sa n\u00e4r jag reder ut vad det kan bero p\u00e5. Matheo \u00e4lskar sin nalle \u00f6ver allt annat i likhet med v\u00e4ldigt m\u00e5nga andra barn. Som ni vet \u00e4r han ju inte direkt som de flesta andra vilket jag tycker g\u00f6r det hela \u00e4nnu mer sp\u00e4nnande..<\/p>\n\n\n\n
Donald Winnicott var en engelsk psykiatriker och psykoanalytiker (1896-1971) som hade s\u00e4rskilt intresse f\u00f6r barnets psykiska utveckling och han lyfte bla fram leken och relationens betydelse i terapin. N\u00e4r jag vidareutbildade mig till samtalsterapeut skulle jag beskriva och analysera Winnicotts begrepp \u00f6verg\u00e5ngsomr\u00e5de och \u00f6verg\u00e5ngsobjekt samt sambanden dem emellan. M\u00e5nga k\u00e4nda gamla psykoanalytiker kunde inte l\u00e5ta bli att analysera sina egna barn. Jag t\u00e4nkte inte vara s\u00e4mre s\u00e5 jag tog tillf\u00e4llet i akt och anv\u00e4nde mina egna barn jag ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
”Min numera snart sex\u00e5ring fick en nalle vid f\u00f6dseln. Sedan han var runt sex m\u00e5nader gammal s\u00e5 har denna numera arma nalle plikttroget f\u00f6ljt honom fram tills idag. Ett <\/em>\u00f6verg\u00e5ngsobjekt kan f\u00e5 betydelsen av att det i ytterv\u00e4rlden kan representera ett inre viktigt objekt f\u00f6r barnet som tex modern. Det lilla barnet \u00e4r allsm\u00e4ktigt och \u201d\u00e4ger\u201d fr\u00e5n b\u00f6rjan hela v\u00e4rlden. N\u00e4r de m\u00f6ter den sm\u00e4rtsamma verkligheten och inser att de beh\u00f6ver anpassa sig till andras behov s\u00e5 fyller dessa objekt en k\u00e4nsla av kontroll hos barnet. En del av laddningen till barnets inre objekt flyttas allts\u00e5 \u00f6ver till det yttre objektet.<\/em><\/p>\n\n\n\n Det lilla barnet best\u00e4mmer som i min sons fall \u00f6ver den f\u00f6ruts\u00e4gbara nallen. Ena stunden sl\u00e4ngs han brutalt i v\u00e4ggen f\u00f6r att i n\u00e4sta stund \u00f6ver\u00f6sas av k\u00e4rleksf\u00f6rklaringar. Att<\/em> han fortfarande finns kvar reflekterar jag \u00f6ver huruvida har att g\u00f6ra med min sons autism. Hans verklighet trots stigande \u00e5lder \u00e4r fortfarande oerh\u00f6rt sm\u00e4rtsam och of\u00f6ruts\u00e4gbar med tanke p\u00e5 hans autistiska utmaningar.<\/em><\/p>\n\n\n\n En del av ytterv\u00e4rlden d\u00e4r leken sker befinner sig nu p\u00e5 ett omr\u00e5de mellan barnets inre v\u00e4rld och den yttre v\u00e4rlden. Detta omr\u00e5de kallar Winnicott f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngsomr\u00e5de eller mellanomr\u00e5de. Att det kallas f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ng \u00e4r f\u00f6r att det inneb\u00e4r ett nytt slags fantiserande och lekfullt t\u00e4nkande f\u00f6r barnet. M\u00e5let f\u00f6r det lilla barnet \u00e4r i l\u00e4ngden att kunna frig\u00f6ra sig fr\u00e5n det totala beroendet fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrarna. Metaforen om modern som rullar ut en matta mellan henne och barnet tycker jag beskriver mellanomr\u00e5det begripligt. I och med sin handling inbjuder hon barnet att betr\u00e4da tidigare ok\u00e4nd mark tillsammans med sin trygga famn dit barnet alltid till\u00e5ts att \u00e5terv\u00e4nda.<\/em><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r min andre son vid dryga tv\u00e5 \u00e5rs \u00e5lder b\u00f6rjade p\u00e5 f\u00f6rskolan ombads vi av pedagogerna att ta med ett gosedjur till vilan. Problemet var bara att han inte hade ett \u00f6verg\u00e5ngsobjekt i den bem\u00e4rkelsen som storebror. Men inte skulle minsann mitt barn vara utan n\u00e4r \u201dalla\u201d andra hade! Han fick s\u00e5klart ocks\u00e5 med sig ett djur hemifr\u00e5n som snart blev fem d\u00e5 \u201dkompisarna\u201d annars saknade varandra. Dessa figurer \u00e4r popul\u00e4ra bland de flesta barn och eftersom min son ville g\u00f6ra allt annat \u00e4n att sova med dem och till varje pris ha dem f\u00f6r sig sj\u00e4lv s\u00e5 tyckte pedagogerna att de gjorde b\u00e4st i att fram\u00f6ver stanna hemma.<\/em><\/p>\n\n\n\n Ett \u00f6verg\u00e5ngsobjekt beh\u00f6ver inte vara en nalle eller en snuttefilt. Det kan vara vad som helst och det \u00e4r inte vi vuxna som v\u00e4ljer. N\u00e5gra bekanta v\u00e5ndades f\u00f6r att tala om p\u00e5 f\u00f6rskolan varf\u00f6r deras dotter inte hade med sig n\u00e5got objekt till vilan d\u00e5 dottern i sp\u00e4d \u00e5lder kommit \u00f6ver ett par av mammans gamla urtv\u00e4ttade trosor som gav henne trygghet. Alla barn har inte ens ett \u00f6verg\u00e5ngsobjekt. Autistiska barn tex f\u00e4ster sig ofta vid ett visst f\u00f6rem\u00e5l som det vill b\u00e4ra med sig f\u00f6r j\u00e4mnan. Ofta handlar det om h\u00e5rda f\u00f6rem\u00e5l och inte det typiska gosedjuret eller snuttefilten som sm\u00e5barn ofta har som tr\u00f6st. I studier har man sett att barnhemsbarn s\u00e4llan heller har \u00f6verg\u00e5ngsobjekt d\u00e5 man dragit slutsatsen att det tycks n\u00f6dv\u00e4ndigt att barnen f\u00f6rst har erfarenhet av en n\u00e4ra relation till sina omsorgspersoner. Man har vidare kunnat se att det skiljer sig \u00e5t i olika kulturer huruvida barnen har \u00f6verg\u00e5ngsobjekt eller inte. Man har tex sett att det \u00e4r ovanligt att barn som ammas l\u00e4nge, burits mycket av f\u00f6r\u00e4ldrarna eller samsover i mindre utstr\u00e4ckning knyter an till ett gosedjur. Kanske \u00e4r det f\u00f6r att de inte har n\u00e5got behov av att framkalla denna k\u00e4nsla av n\u00e4rhet d\u00e5 de fysiskt har tillg\u00e5ng till f\u00f6r\u00e4ldern? Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 m\u00e5nga barn i v\u00e4st som har det \u00e4r en t\u00e4nkbar fundering, d\u00e4r jag reflekterar \u00f6ver individualiseringens betydelse. <\/em><\/p>\n\n\n\n Jag har funderat mycket och kommit fram till att min son d\u00e4remot har ett sk \u00f6verg\u00e5ngsfenomen. Han petar oss f\u00f6r\u00e4ldrar p\u00e5 \u00f6gonlocken innan han somnar. Slutligen \u00e4r det positivt eller negativt att barn har behov av \u00f6verg\u00e5ngsobjekt? Jag t\u00e4nker inte att det finns n\u00e5gra enkla svar men att det kan finna s\u00e5v\u00e4l positiva som negativa aspekter beroende p\u00e5 kontexten. Jag vill slutligen po\u00e4ngtera att det som \u00e4r av st\u00f6rst vikt f\u00f6r ett barns utveckling till syvende och sist handlar om \u201dgood enough parenting\u201d, d\u00e4r den k\u00e4rlek, omv\u00e5rdnad, uppm\u00e4rksamhet och f\u00f6rst\u00e5else som det lilla barnet beh\u00f6ver f\u00f6rm\u00e5s f\u00f6rmedla\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n ”Good enough parenting” \u00e4r ett uttryck som myntades av Winnicott och ungef\u00e4r betyder att vara en ”god nog f\u00f6r\u00e4lder”. Han menar att vi inte b\u00f6r str\u00e4va efter att vara ”perfekta” f\u00f6r\u00e4ldrar d\u00e5 vi kan skymma den riktiga v\u00e4rlden fr\u00e5n v\u00e5ra barn s\u00e5 de blir of\u00f6rm\u00f6gna att m\u00f6ta den. En tr\u00f6st \u00e4r det ju sannerligen i alla fall n\u00e4r vi f\u00f6r\u00e4ldrar k\u00e4nner oss otillr\u00e4ckliga..<\/p>\n\n\n\n Vi var alltid livr\u00e4dda som s\u00e5 m\u00e5nga andra f\u00f6r\u00e4ldrar att nallen skulle komma p\u00e5 villov\u00e4gar eftersom den var s\u00e5pass viktig f\u00f6r Matheo. Han var hans b\u00e4sta v\u00e4n och kanske \u00e4nnu viktigare \u00e4ven den enda. Han s\u00f6kte tr\u00f6st hos honom, matade honom, tittade honom djupt in i \u00f6gonen och ”pratade f\u00f6rtroligt” med honom. Det h\u00e4nde \u00e4ven att han anv\u00e4ndes f\u00f6r att ge utlopp f\u00f6r frustration. Jag har tappat r\u00e4kningen p\u00e5 hur m\u00e5nga g\u00e5nger han f\u00f6rsvunnit. Vi har \u00e4gnat \u00e5tskilliga timmar \u00e5t att leta f\u00f6r att tillslut hitta honom p\u00e5 de allra mest ov\u00e4ntade platser. Intryckt bakom sittb\u00e4nken och v\u00e4ggen p\u00e5 pizzeran, bakom TV:n eller varf\u00f6r inte efter en vecka inne i tr\u00f6j\u00e4rmen i tv\u00e4ttkorgen? N\u00e4r vi skulle utomlands en g\u00e5ng h\u00f6ll vi n\u00e4stan p\u00e5 att missa planet n\u00e4r han hade gl\u00f6mt den i taxin.. <\/p>\n\n\n\n Lilla ”Oa”, Matheos namn p\u00e5 sin v\u00e4n (Oso betyder nalle p\u00e5 spanska) blev med \u00e5ren allt mer sliten och krympte i omf\u00e5ng. Till sist var han endast en spillra av sitt forna jag. En utkramad trasa utan varken \u00f6gon eller nos som f\u00f6rsvann f\u00f6r gott h\u00f6sten 2019. Det var hj\u00e4rtsk\u00e4rande och rej\u00e4lt \u00e5ngestframkallande n\u00e4r Matheo f\u00f6rtvivlat fr\u00e5gade efter ”Oa” varje dag under flera m\u00e5naders tid. Han v\u00e4grade s\u00e5klart ers\u00e4tta honom med dubbletten jag hade som backup sedan flera \u00e5r. I teorin vet jag att barn kommer \u00f6ver att deras \u00f6verg\u00e5ngsobjekt kommer bort men hur \u00e4r det egentligen med autistiska barn som saknar facit? Det kunde ingen svara p\u00e5..<\/p>\n\n\n\n Matheo har aldrig gillat leksaker eller prylar och att k\u00f6pa presenter till honom \u00e4r allt annat \u00e4n en enkel match. I julklapp det \u00e5ret fick han en nalle i julklapp, mest f\u00f6r att ge honom n\u00e5gonting. Till v\u00e5r f\u00f6rv\u00e5ning kn\u00f6t han snabbt ”Oa grande” (stora nallen) till sig. Han har aldrig f\u00f6rsvunnit med tanke p\u00e5 sin storlek. Han \u00e4r en given familjemedlem och har tom en egen ”plats” i taxin till skolan. Att han d\u00e4remot inte \u00e4r s\u00e5 sk\u00f6n att vakna upp under mitt i natten n\u00e4r Matheo vaknat och kryper in under mitt t\u00e4cke med \u201dStora Oa i sl\u00e4pt\u00e5g f\u00e5r jag st\u00e5 ut med..<\/p>\n\n\n\n Har era barn \u00f6verg\u00e5ngsobjekt? hur \u00e4r det med era barn med s\u00e4rskilda behov? Vad \u00e4r era erfarenheter?<\/p>\n\n\n\n <\/p>\nDela det h\u00e4r:<\/h3>