kiwi-social-share domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6114
Notice: Function _load_textdomain_just_in_time was called incorrectly. Translation loading for the jetpack domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 6114
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/functions.php:6114) in /customers/7/3/7/unicornis.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1893
{"id":4521,"date":"2020-11-27T11:52:59","date_gmt":"2020-11-27T10:52:59","guid":{"rendered":"https:\/\/www.unicornis.se\/?p=4521"},"modified":"2020-11-27T11:58:48","modified_gmt":"2020-11-27T10:58:48","slug":"att-falla-och-resa-sig-igen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.unicornis.se\/2020\/11\/27\/att-falla-och-resa-sig-igen\/","title":{"rendered":"Att falla och resa sig igen"},"content":{"rendered":"\nDet \u00e4r m\u00e5nga faser att g\u00e5 igenom n\u00e4r man f\u00e5r barn med s\u00e4rskilda behov. F\u00f6r mig b\u00f6rjade det med en gnagande oro att allt inte var som det skulle. Ett pendlade mellan hopp och f\u00f6rtvivlan under drygt ett \u00e5rs tid. Sedan kom diagnosen som ett slag i ansiktet och chockfasen<\/em> gjorde d\u00e4rmed entr\u00e9. Mina v\u00e4rsta farh\u00e5gor besannades. Jag minns att psykologen fr\u00e5gade p\u00e5 det f\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ldrasamtalet inf\u00f6r utredningen var som var det v\u00e4rsta t\u00e4nkbara. \u201dAtt han har autism och inte l\u00e4r sig prata.\u201d svarade jag. Min reaktion p\u00e5 utredningsresultaten blev trots att jag redan visste \u201dDet kan inte vara sant!\u201d. Jag gr\u00e4t floder i flera veckor tills t\u00e5rarna tog slut. Sedan gled jag \u00f6ver till reaktionsfasen<\/em>. Det b\u00f6rjade successivt g\u00e5 upp f\u00f6r mig att det var sant, mitt barn hade verkligen autism. Ingen visste d\u00e4remot s\u00e4kert omfattningen eller vad det i praktiken skulle betyda. Utredningsteamet trodde att det r\u00f6rde sig om en l\u00e4ttare grad av autism utan utvecklingsst\u00f6rning. Alla reagerar olika i kriser, vissa blir passiva men jag blev s\u00e5klart hyper eftersom det ligger i min natur. F\u00f6r att \u00e5terf\u00e5 n\u00e5gon typ av kontroll startade min resa i att f\u00f6rv\u00e4rva expertis g\u00e4llande autism. Jag l\u00e4ste allt jag hittade tills l\u00e5ngt in p\u00e5 n\u00e4tterna mer \u00e4n vad jag n\u00e5gonsin l\u00e4st tidigare. Varenda sekund andades jag autism.<\/p>\n\n\n\n I den h\u00e4r fasen k\u00e4nde jag starka k\u00e4nslor som r\u00e4dsla, ilska, skuld och sorg. F\u00f6r att st\u00e4nga ute dessa ov\u00e4lkomna k\u00e4nslor h\u00f6ll jag mig sysselsatt. Tr\u00e4ningsinterventionerna avl\u00f6ste varandra tillsammans med kostoml\u00e4ggningar och detoxkurer. You name it! Det \u00e4r vanligt att st\u00e4nga av k\u00e4nslorna f\u00f6r att orka med de praktiska sakerna i vardagen. Och det viktigaste f\u00f6r mig var ju att \u201dfixa\u201d Matheo. I denna bearbetande<\/em> fas <\/em>k\u00e4ndes allting hoppfullt igen. I och med s\u00e4rskilt IBT-tr\u00e4ningen s\u00e5 b\u00f6rjade han att utvecklas. Det s\u00e5g riktigt lovande ut. Jag tog till och med in en privat psykolog som jobbade med honom i hemmet parallellt. Givetvis hade han autism men det skulle \u00e4nd\u00e5 \u201dg\u00e5 v\u00e4gen\u201d! N\u00e5gonting annat fanns inte. V\u00e5r erfarna handledare hejade p\u00e5 och var \u00f6vertygad om att spr\u00e5ket snart skulle komma ig\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n Efter drygt ett \u00e5rs effektiv tr\u00e4ning mattades framstegen av. Jag b\u00f6rjade pendla mellan hopp och f\u00f6rtvivlan igen. Vi kom till en plat\u00e5 och jag b\u00f6rjade s\u00f6ka andra v\u00e4gar f\u00f6r att hitta en \u201dl\u00f6sning\u201d. D\u00e5 \u00e5kte vi till USA p\u00e5 lekutbildning ist\u00e4llet. D\u00e4r fick jag nya insikter om att det inte var mitt barn som skulle \u201dfixas\u201d utan att det var jag sj\u00e4lv som borde t\u00e4nka annorlunda och bli mer accepterande. Jag b\u00f6rjade g\u00e5 i terapi f\u00f6r Matheos autism kastade verkligen omkull hela min v\u00e4rldsbild och identitet. Jag fick m\u00e5nga goda erfarenheter genom terapin. Jag k\u00e4mpade parallellt p\u00e5 med att st\u00f6dja Matheos utveckling. Han har alltid gjort framsteg men med tanke p\u00e5 att han fick n\u00e4rmast ultimata f\u00f6ruts\u00e4ttningar och vi \u00e4nd\u00e5 stod och stampade blev det oundvikligt att till sist ta in att han hade mycket st\u00f6rre utmaningar \u00e4n vad jag n\u00e5gonsin kunnat f\u00f6rst\u00e4lla mig. Det blev ett faktum och gick inte att blunda f\u00f6r. Det kom inte som en chock n\u00e4r han utreddes inf\u00f6r skolstart att hans autism bed\u00f6mdes som grav och att han dessutom fick lindrig IF och generell spr\u00e5kst\u00f6rning som till\u00e4gg. Det kom inte pl\u00f6tsligt eller ov\u00e4ntat och jag beh\u00f6vde inte g\u00e5 igenom alla krisens faser igen utan h\u00f6ll mig kvar i berabetningsfasen<\/em>. Det \u00e4r vanligt att de olika faserna inte f\u00f6ljer efter varandra med en tydlig gr\u00e4ns, utan sker gradvis och kan pendla fram och tillbaka mellan dem. <\/p>\n\n\n\n Acceptansen var st\u00f6rre \u00e4n vad den tidigare varit. Samtidigt kan den bearbetande fasen vara fylld av k\u00e4nslor, som ofta \u00e4r motstridiga. Det \u00e4r vanligt att tex k\u00e4nna sig glad en dag, f\u00f6r att sedan bli nedst\u00e4md igen. Under denna fas kan man uppleva att verkligheten b\u00f6rjar att k\u00e4nnas mer som vanligt och man kan bli f\u00f6rv\u00e5nad att man reagerar som man brukade g\u00f6ra f\u00f6rut. <\/p>\n\n\n\n Nyorienteringsfasen<\/em> brukar ben\u00e4mnas som den sista fasen i en kris kan p\u00e5g\u00e5 under en l\u00e4ngre tid och har inget slutdatum. Det som har h\u00e4nt g\u00e5r fr\u00e5n att vara n\u00e5got chockartat till att bli ett minne i periferin. Det kanske inte \u00e4r ett minne som man vill ha, men det \u00e4r ett minne som man accepterar. Det \u00e4r en viktig att acceptera att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna i livet \u00e4ndrats f\u00f6r att man skall kunna komma vidare. Sakta men s\u00e4kert hittade jag tillbaka till mig sj\u00e4lv, inte till den som jag en g\u00e5ng var f\u00f6r den personen finns inte l\u00e4ngre. Snarare till en ny, b\u00e4ttre version av mig sj\u00e4lv. Det \u00e4r ingen skr\u00f6na att en kris f\u00f6r n\u00e5gonting gott med sig. Matheo har minst sagt vidgat mina vyer och tvingat mig att bli \u00f6dmjukare. Han \u00e4r fortfarande utan tvekan mitt livs utmaning men han har l\u00e4rt mig att sl\u00e4ppa taget och vara sn\u00e4llare mot mig sj\u00e4lv och mot andra. Det som inte ligger i v\u00e5r makt att f\u00f6r\u00e4ndra g\u00f6r vi klokt i att l\u00e5ta passera och inte klamra oss fast vid. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att jag har accepterat att det \u00e4r som det \u00e4r betyder inte att jag aldrig k\u00e4nner starka k\u00e4nslor som r\u00e4dsla, ilska, skuld och sorg l\u00e4ngre. Ibland kommer det \u00f6ver mig. Jag fick en svacka f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan n\u00e4r jag flyttade \u00f6ver bloggen till instagram och gick igenom texter jag skrivit och tittade igenom videos och material f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Jag har nog alltid mest blickat fram\u00e5t, varit livr\u00e4dd f\u00f6r att fastna i ett bittert \u00e4ltande. Men ibland \u00e4r det oundvikligt. N\u00e4r jag s\u00e5g den lilla f\u00f6rskolepojken som samspelade s\u00e5 fint med mig kunde jag komma ih\u00e5g hur k\u00e4nslan av hopp k\u00e4ndes i br\u00f6stet d\u00e5. Vilket inte var konstigt! Videon var fantastisk! T\u00e4nk vad han k\u00e4mpade och verkligen gjorde sitt b\u00e4sta. Det h\u00f6gg till i hj\u00e4rtat p\u00e5 mig b\u00e5de av sorg f\u00f6r det som inte blev men mest av allt av k\u00e4rlek och respekt f\u00f6r Matheo som trots sina hinder aldrig slutat att k\u00e4mpa. Jag tror det \u00e4r viktigt att d\u00e5 och d\u00e5 till\u00e5ta sig sj\u00e4lv att k\u00e4nna dessa k\u00e4nslor. Det \u00e4r okej att falla och resa sig igen. MEN det \u00e4r brutalt att beh\u00f6va st\u00e4lla om fr\u00e5n att ens barn kan bli vad de vill till att hoppas p\u00e5 livskvalit\u00e9. Det g\u00e5r liksom inte att linda in. <\/p>\n\n\n\n Min approach \u00e4r alltid att se det som Matheo kan och klarar framf\u00f6r hans tillkortakommanden. Vi v\u00e4ljer inte vad som h\u00e4nder oss men vi kan p\u00e5verka hur vi ser p\u00e5 det och vad vi g\u00f6r med det. Som jag tidigare skrivit om s\u00e5 kommer jag aldrig sluta att hoppas p\u00e5 att hans kommunikation och \u00e4ven spr\u00e5k kommer att utvecklas mer. Skillnaden mot f\u00f6rut \u00e4r att jag inte \u00e4r beroende av att det sker f\u00f6r att leva ett gott liv. Det \u00e4r inte l\u00e4ngre det v\u00e4rsta t\u00e4nkbara jag t\u00e4nka mig att min son har autism och aldrig kommer att l\u00e4ra sig att prata. Min k\u00e4rlek kommer alltid att vara starkare till Matheo \u00e4ven om sorgen jag b\u00e4r p\u00e5 aldrig kommer att f\u00f6rsvinna. <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n<\/h2>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\nDela det h\u00e4r:<\/h3>