![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/www.unicornis.se\/wp-content\/uploads\/2018\/07\/AE3D2BA2-12C7-4264-8AC0-F72A295A0946-1024x768.jpeg?resize=640%2C480\")
<\/a>H\u00e4rom kv\u00e4llen vid nattningen plockade jag fram ett par b\u00f6cker utan baktankar om n\u00e5gon som helst prestation eller krav. Jag lade mig bredvid i lofts\u00e4ngen och makade mig ned under fibert\u00e4cket som hj\u00e4lper Matheo att sova. Till min f\u00f6rv\u00e5ning \u00f6ppnade Matheo en av b\u00f6ckerna p\u00e5 eget initiativ. Han bl\u00e4ddrade och v\u00e4ntade tills jag l\u00e4st f\u00e4rdigt och upprepade vilken \u201dbabblare\u201d det var som f\u00f6ljde med i bilen. Detta kallas inom psykologin f\u00f6r\u00a0delad uppm\u00e4rksamhet\u00a0<\/em>eller\u00a0joint attention. <\/em>\u00a0F\u00f6renklat betyder det\u00a0f\u00f6rm\u00e5gan att samordna sin uppm\u00e4rksamhet med n\u00e5gon annans.<\/p>\nM\u00e5nga anser att utvecklingen av joint attention \u00e4r f\u00f6rsta steget mot socialt samspel. Den startar redan i vaggan n\u00e4r sp\u00e4dbarnet g\u00e4rna tittar p\u00e5 \u00f6gon och ansikten.\u00a0M\u00e5nga barn med autism har brister i sin f\u00f6rm\u00e5ga till joint attention. En del forskare menar att bristf\u00e4llig joint attention \u00e4r ett av de f\u00f6rsta symtomen p\u00e5 autism man l\u00e4gger m\u00e4rke till hos ett barn.<\/p>\n
S\u00e5 var det \u00e4ven med Matheo n\u00e4r han var liten. Jag som inte var s\u00e5 insatt i sm\u00e5 barns utveckling minns den egendomliga k\u00e4nslan av att mitt lilla barn inte reagerade som andra barn n\u00e4r jag pratade med honom. Han verkade fr\u00e5nvarande p\u00e5 ett s\u00e4tt som var sv\u00e5rt att s\u00e4tta fingret p\u00e5. Det var inte s\u00e5 att han hade en total avsaknad av n\u00e4rvaro men hans sj\u00e4lvf\u00f6rsjunkenhet gjorde att jag reagerade. Efter att ha lagt \u00e5tskilliga timmar p\u00e5 att observa mitt lilla barn och andras barn kom jag senare fram till att han i mindre utstr\u00e4ckning \u00e4n andra j\u00e4mn\u00e5riga visade upp detta beteende, vilket \u00e4r karakteristiskt f\u00f6r autism.<\/p>\n
Den normala utvecklingen av joint attention anses ske i fyra stadier.<\/p>\n
F\u00f6rsta stadiet<\/strong> k\u00e4nnetecknas av f\u00f6rm\u00e5gan att k\u00e4nna igen och h\u00e5lla kvar \u00f6gonkontakt med n\u00e5gon annan. Sp\u00e4dbarns f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r att titta p\u00e5 ansikten och \u00f6gon utvecklas tidigt. Ett normalt utvecklat barn kan h\u00e5lla kvar \u00f6gonkontakten med n\u00e5gon annan redan f\u00f6re tre m\u00e5naders \u00e5lder.<\/p>\n Andra stadiet<\/strong> inneb\u00e4r att barnet kan f\u00f6lja en annan m\u00e4nniskas blick. Detta anses vara en mycket viktig del i utvecklingen av spr\u00e5k, socialt beteende. Fr\u00e5n sex m\u00e5naders \u00e5lder kan barnet f\u00f6lja en annan m\u00e4nniskas blick till f\u00f6rem\u00e5l som finns inom synh\u00e5ll. Ett \u00e5r senare kan barnet \u00e4ven f\u00f6lja en annans blick till f\u00f6rem\u00e5l som inte finns direkt i det egna synf\u00e4ltet, en leksak g\u00f6md under en filt till exempel.<\/p>\n Tredje stadiet<\/strong> kallas imperativ pekning, vilket inneb\u00e4r att barnet pekar p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l som barnet vill ha men inte kan n\u00e5 sj\u00e4lv. Ordet imperativ betyder uppmanande. Den h\u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan utvecklas mellan nio och tolv m\u00e5naders \u00e5lder. N\u00e4r den v\u00e4l \u00e4r utvecklad anses barnet ha n\u00e5tt n\u00e5gon form av f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r andras intentioner. D\u00e4rmed har barnet\u00a0 tagit ett viktigt steg i sin sociala utveckling. Forskarna har funnit ett samband mellan spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5ga och f\u00f6rm\u00e5gan att peka hos barn som \u00e4r mellan ett och tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n Inte helt f\u00f6rv\u00e5nande b\u00f6rjade Matheo aldrig att peka som f\u00f6rv\u00e4ntat. N\u00e4r han var n\u00e4rmare tv\u00e5 \u00e5r str\u00e4ckte han ut en liten spretande hand mot n\u00e5gonting han inte kunde n\u00e5. Som ni s\u00e4kert redan vet sa han heller inte ett enda begripligt ord.<\/p>\n Det \u00e4r s\u00e5 tydliga, tidiga tecken p\u00e5 autism att jag g\u00e5r ig\u00e5ng p\u00e5 BVCs okunskap g\u00e4llande barns tidiga utveckling. Deras oprofessionella, fumliga bem\u00f6tande \u00e4r \u00e4n mer anm\u00e4rkningsv\u00e4rt och h\u00f6jden av oprofessionalitet. Jag tr\u00e4ffade \u00e5tskilliga sk\u00f6terskor och l\u00e4kare och psykologer och inte en enda hade n\u00e5gonting mer att s\u00e4ga \u00e4n att jag skulle sluta oroa mig, att han var sent utvecklad och s\u00e4kert skulle komma ikapp. De undrade fr\u00e5gande om vi l\u00e4ste b\u00f6cker f\u00f6r honom och pratade \u201dordentligt\u201d med honom. \u201dBebisspr\u00e5k\u201d \u00a0fick jag veta inte var bra. Hur \u00a0man pratar med en unge som inte verkar ha den ringaste aning om vad en s\u00e4ger eller hur man l\u00e4ser man f\u00f6r en liten, \u00f6veraktiv person som inte har n\u00e5gon ro att vara still \u00f6verhuvudtaget \u00a0hade de inte n\u00e5got bra svar p\u00e5.<\/p>\n De flesta forskare anser att bristf\u00e4llig joint attention \u00e4r ett tidigt tecken p\u00e5 autism. Det anses ocks\u00e5 vara en viktig orsak till brister i spr\u00e5kutveckling, social utveckling och f\u00f6rm\u00e5gan att leka l\u00e5tsaslekar. Trots det finns det inte s\u00e5 m\u00e5nga studier om hur barn med autism kan tr\u00e4na joint attention.<\/p>\n De f\u00e5tal studier som gjorts visar dock att det \u00e4r m\u00f6jligt att tr\u00e4na joint attention. M\u00e5nga barn med autism kan b\u00e5de l\u00e4ra sig joint attention och ta med sig f\u00f6rm\u00e5gan ut i vardagslivet. Men det saknas tillr\u00e4ckliga kunskaper om hur ett program f\u00f6r att tr\u00e4na joint attention ska se ut f\u00f6r att ge b\u00e4st effekt. I ingen av studierna har alla barn f\u00f6rb\u00e4ttrat sin joint attention. Eller s\u00e5 har studierna byggt p\u00e5 alltf\u00f6r f\u00e5 barn f\u00f6r att man ska kunna dra s\u00e4kra slutsatser. Det gemensamma f\u00f6r alla program \u00e4r att barnet f\u00e5r en direkt och tydlig konsekvens\u00a0p\u00e5 sitt beteende och att konsekvensen upplevs positivt av barnet. Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket viktigt att barnet verkligen f\u00f6rst\u00e5r kopplingen mellan det egna beteendet och responsen.<\/p>\n Dessa rader f\u00f6r mig r\u00e4ckte f\u00f6r att s\u00e4tta ig\u00e5ng med att tr\u00e4na dessa f\u00e4rdigheter. Matheo har alltid \u00e4lskat och fascinerats av musikvideos fr\u00e5n Youtube. Med hans favoritvideos p\u00e5 TV:n tog jag om och om igen hans lilla pekfinger och \u201df\u00e4llde\u201d in resterande fingrar och pekade p\u00e5 en av videorna. S\u00e5 fort fingret nuddade bilden satte jag p\u00e5 videon n\u00e5gra sekunder f\u00f6r att sedan st\u00e4nga av. Sedan perfingret igen ocks\u00e5 samma procedur. Vi gjorde samma sak med annat som han ville ha tex mat och snacks, s\u00e5v\u00e4l hemma som i aff\u00e4ren. Det bar frukt och Matheo l\u00e4rde sig att peka ut vad han \u00f6nskade, vilket minskade hans utbrott drastiskt.<\/p>\n<\/div>\n Fj\u00e4rde stadiet<\/strong> kallas deklarativ pekning. H\u00e4r pekar barnet inte i f\u00f6rsta hand f\u00f6r att f\u00e5 ett f\u00f6rem\u00e5l, utan f\u00f6r att f\u00e4sta en annan m\u00e4nniskas uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 ett f\u00f6rem\u00e5l eller en h\u00e4ndelse. Ordet deklarativ betyder ungef\u00e4r tillg\u00e4nnagivande. Vanligen r\u00f6r det sig om f\u00f6rem\u00e5l eller h\u00e4ndelser som \u00e4r utom r\u00e4ckh\u00e5ll, till exempel ett flygplan som passerar p\u00e5 himlen. Deklarativ pekning utvecklas vid tolv m\u00e5naders \u00e5lder. Utvecklingen sker ungef\u00e4r samtidigt som barnet b\u00f6rjar imitera och l\u00e5tsasleka.<\/p>\n Detta \u00e4r det sista och sv\u00e5raste steget. Drivkraften att f\u00e5 tillg\u00e5ng till det som barnet vill ha \u00e4r stor medan drivkraften att dela med andra \u00e4r avsev\u00e4rt mindre. Detta \u00e4r en av utmaningarna med autism – avsaknaden av att dela upplevelser med andra. Matheo satt ofta och skrattade hysteriskt \u00e5t n\u00e5gonting som bara han f\u00f6rstod. Samma sak var det n\u00e4r han var f\u00f6rtvivlad och gr\u00e4t. Innan jag visste b\u00e4ttre funderade jag p\u00e5 om det var n\u00e5gonting som inte st\u00e4mde med hans psykiska h\u00e4lsa.<\/p>\n Skam den som ger sig. Vi tr\u00e4nade, tr\u00e4nade och tr\u00e4nande. Pekade p\u00e5 allt som g\u00e5r att peka p\u00e5 och r\u00e4tt som det \u00e4r n\u00e4r det dyker upp n\u00e5gonting som \u00e4r tillr\u00e4ckligt motiverande i vardagen s\u00e5 f\u00e5r han till en deklarativ pekning.<\/p>\n Tillbaka till nattningsritualen. N\u00e4r boken var slut slog jag ihop den och lade undan den. Matheo tittade p\u00e5 mig och log. Han greppade boken igen och f\u00e4ste blicken p\u00e5 omslaget och tittade v\u00e4xelvis p\u00e5 omslagets bild och v\u00e4xelvis p\u00e5 mig. Han f\u00f6rde sitt pekfinger till de olika figurerna och m\u00f6tte min blick. Han formade omsorgsfullt l\u00e4pparna och uttalade h\u00f6gt och tydligt samtliga figurers namn. Jag hejade p\u00e5 och ber\u00f6mde. Han blev s\u00e5 uppspelt att han d\u00f6k under t\u00e4cket av ber\u00f6mmet mellan varje figur som han pekade p\u00e5 och ber\u00e4ttade vad de hette.<\/p>\n Nu var han f\u00e4rdig och lade undan boken. Han lade sig tillr\u00e4tta och tittade mig djupt i \u00f6gonen n\u00e4r jag talade om att \u201ddet kommer att ordna sig. N\u00e4r jag ber\u00e4ttade om hur mycket jag \u00e4lskar honom och hur stolt jag \u00e4r \u00f6ver honom sprack han upp i ett brett leende och gav mig en puss p\u00e5 munnen.<\/p>\n Vikten av \u201dmotivation, acceptans och k\u00e4rlek\u201d som genomsyrade \u201dSon-Rise\u201d utbildningen i USA var det sista jag t\u00e4nkte innan vi somnade t\u00e4tt tillsammans.<\/p>\nAtt tr\u00e4na joint attention<\/h2>\n
Dela det h\u00e4r:<\/h3>