Jag heter Sandra och \u00e4r 38\u00e5r. Jag bor i G\u00f6teborg tillsammans med min man Alejandro och v\u00e5ra tv\u00e5 s\u00f6ner, Matheo 9 \u00e5r och Milian 7 \u00e5r. Barnen har \u00e4ven 2 \u00e4ldre syskon p\u00e5 pappas sida. Jag har en bakgrund som socionom och \u00e4r vidareutbildad i psykodynamisk psykoterapi och KBT. Jag fick mitt f\u00f6rsta efterl\u00e4ngtade barn i februari 2013. Matheo var en n\u00f6jd liten kille som inte gjorde s\u00e5 mycket v\u00e4sen av sig, han var ett riktigt m\u00f6nsterbarn. N\u00e4r han var ett och ett halvt \u00e5r blev jag konfunderad \u00f6ver att han var sv\u00e5r att n\u00e5 och att hans tal inte kommit ig\u00e5ng. Vi tr\u00e4ffade diverse l\u00e4kare och psykologer, de inklusive m\u00e4nniskor i v\u00e5r n\u00e4rhet f\u00f6rs\u00f6kte \u00f6vertyga mig om att alla barn \u00e4r olika att jag skulle sluta oroa mig. Min magk\u00e4nsla ville dock inte ge mig sig, jag k\u00e4nde instinktivt att n\u00e5gonting var annorlunda med min son. Ett \u00e5r senare n\u00e4r hans lillebror var nyf\u00f6dd fick han inte helt ov\u00e4ntat diagnosen autism. Jag trodde att jag var f\u00f6rberedd men familjen hamnade i djup kris. Idag \u00e4r Matheo en busig kille med glimten i \u00f6gat p\u00e5 9 \u00e5r. Han l\u00e4r sig p\u00e5 sitt eget vis nya saker mest varje dag. Han har f\u00f6rutom autism, niv\u00e5 3 och epilepsi f\u00e5tt till\u00e4gg lindrig IF, generell spr\u00e5kst\u00f6rning samt ADHD. Jag skulle ljuga om jag sa att utmaningarna inte \u00e4r m\u00e5nga, autism var en ov\u00e4lkommen g\u00e4st. V\u00e5r familj \u00e4r ett levande bevis att ”Det kan bli bra \u00e4nd\u00e5”. Vi har omv\u00e4rderat det mesta och \u00e4r p\u00e5 god v\u00e4g att l\u00e4ra oss att prioritera det som verkligen \u00e4r viktigt i livet. Skillnaden mellan oss och en ”vanlig” familj \u00e4r att vi alltid m\u00e5ste ligga steget f\u00f6re och anpassa hela v\u00e5r vardag utefter Matheos behov. Jag skulle definitivt s\u00e4ga att vi lever ett rikt liv, trots att det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningarna jag tidigare hade om familjelivet. Men vad blir egentligen som man t\u00e4nkt i livet!<\/p>\n\n\n\n

Dela det h\u00e4r:<\/h3>
<\/div><\/li>
E-post<\/span><\/a><\/li>
Skriv ut<\/span><\/a><\/li>
<\/li><\/ul><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag heter Sandra och \u00e4r 38\u00e5r. Jag bor i G\u00f6teborg tillsammans med min man Alejandro…<\/p>\n
Dela det h\u00e4r:<\/h3>
<\/div><\/li>
E-post<\/span><\/a><\/li>
Skriv ut<\/span><\/a><\/li>
<\/li><\/ul><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4488","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/P8cdig-1ao","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.unicornis.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4488","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.unicornis.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.unicornis.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.unicornis.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.unicornis.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4488"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.unicornis.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4488\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5284,"href":"https:\/\/www.unicornis.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4488\/revisions\/5284"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.unicornis.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4488"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}